Vetenskapligt producerad kunskap om hjärnan har fått ökad betydelse i vår kultur. Att vi lever i en neurokultur* inverkar på olika sätt på mänsklig interaktion och identitetsskapande, genom att forma våra föreställningar om oss själva och andra.
Ett uttryck för neurokultur är att allt fler människor får psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser.
Ett annat uttryck är ökningen av psykofarmakaanvändningen i samhället. Utifrån ett kritiskt neurosociologiskt perspektiv lyfts under föreläsningen identitetsskapande i neurokulturen. Särskilt fokus läggs på konstruktioner av normer kring vuxenhet och genus i relation till diagnosen ADHD.
Föreläsare: Kitty Lassinantti är fil.dr i sociologi och arbetar vid avdelningen för sociologi, Mälardalens högskola. Hon disputerade 2014 vid Uppsala universitet på avhandlingen ”Diagnosens dilemman. Identitet, makt och motstånd hos kvinnor med ADHD”. Hon arbetar nu i forskningsprojektet ”Unga med komplexa behov – unga möter komplexa organisationer” som rör unga (15-25 år) som får stöd och insatser från psykiatri och socialtjänst.
* Neurokultur. Sätt att tänka, uppfatta, dra slutsatser, värdera och forska som bygger på föreställningen att strukturer och processer i hjärnan svarar för allt det som vi upplever som psykiskt och som konst, religiöst, kulturellt, allt som har med etik och värderingar att göra och så vidare. Källa psykologiguiden.se
NÄR: Torsdag 17 maj
TID: Klockan 13.30-15.30
LOKAL: Mallasalen, Uppsala Stadsbibliotek
Ett samarbete tillsammans med Folkuniversitetet i Uppsala – läs om deras utbud här»
